Trästadsklassikern
Tre svenska trästäder ger en klassiker
Någon svensk klassiker har det aldrig blivit.
Men upp med handen alla som har tagit en svensk trästadsklassiker! Det har vi gjort.
Häng med oss till Nora, Eksjö och Hjo.
Tusentals svenskar har tagit en svensk klassiker: Vasaloppet på skidor, Vätternrundan på cykel, Vansbrosimningen och Lidingöloppet.
Ingen av delgrenarna har varit aktuell för någon av oss. Men när vi läste om klassikerkortet tändes tanken på att åtminstone få till en klassiker. Om än inte lika fysiskt utmanande som den idrottsliga.
Nora i Västmanland, Eksjö i Småland och Hjo i Västergötland. Tre små städer med stor, central träbebyggelse. Tre i högsta grad levande städer som tar emot massor av besökare, inte minst på somrarna.
De tre städerna har olika karaktär, men gemensamt för dem är att de gamla trähusen är integrerade i de nyare delarna av bebyggelsen.
Det är historiska områden som berättar om en tid som har varit, men samtidigt finns där gardiner och blommor i fönstren, cyklar och bilar utanför.
Trästäderna är inga museum. Det bor folk i trähusen. Och alla har fått utmärkelsen Europa Nostra för arbetet med att bevara och vårda den unika bebyggelsen och kulturmiljöerna.
Under nio dagar reste vi runt med husbilen och besökte alla tre städerna. Trästadsklassikern är vår.
Nora är en mysig stad med fantastisk glass
Vi började i Nora, dit vi körde direkt från Göteborg.
På väg till Färnebofjärdens nationalpark passade det bra att köra ett par mil extra norr om Örebro till Nora dit vi kom på eftermiddagen. Visste inte riktigt var vi skulle parkera husbilen, men hittade en vanlig parkering där vi kunde stå. Första målet i Nora var turistbyrån där vi skulle hämta klassikerkortet. Men vi visste inte när de stängde.
Klockan var 17.01 när vi kom fram till dörren på turistbyrån och självklart stängde de klockan 17.00. Det blev ett ryck i handtaget på dörren och döm om vår förvåning när ett vänligt ansikte tittade på oss. Kvinnan berättade att de hade stängt, men undrade om hon kunde hjälpa oss med något. Verkligen helt fantastiskt! Vi berättade att vi skulle göra en trästadsklassiker. Vi fick vårt kort och första klistermärket för Nora.
Glada i hågen började vi titta oss runt i stan. Sååå mysigt där var. Nora ligger vackert vid Norasjön. En riktig liten idyll att besöka. Vi fotograferade och och vandrade runt i stan.
Vi stannade en stund på det lilla torget med sin fina kyrka och restauranger som började fyllas på framåt kvällskvisten. Som de glassälskare drog vi oss åt den sida av torget där glassbutiken finns.
Vi var ju bara tvungna att smaka på Noras delikatess, Noraglass. Glassen är dagsfärsk och den säljs i tre olika smaker varje dag. Alltså, vilken glass.
En av de bästa vi ätit. Vi njöt i solskenet på en bänk utanför.
Där kunde man också läsa historien om Selma Gerdin som började med glasstillverkningen för 100 år sedan, vilket förklarade 100-årsskyltarna som satt lite här och var.
När vi ätit upp vår glass fortsatte vi vår rundvandring i Nora. Vi njöt av alla fina trähus och och hela miljön. Vi gick ner mot sjön där man kunde gå en strandpromenad som var kantad med fina blommor.
Stefan kollade dom gamla tågen på perrongen. Där finns museum och kafé. I det gamla fina stationshuset ligger turistbyrån, vilken är väl värd ett besök. Hade vi besökt Nora tidigare på dagen kunde vi åkt veteranjärnvägen till Järle i det gamla ångloket.
Efter några timmar i Nora var vi tvungna att åka vidare, men Nora kommer att få besök av oss igen. För att det var en mysig stad – men också för den fantastiska glassen.
Naturligtvis blev det en fika på Lennarts i Eksjö
Vår andra stad i vårt trästadsrace var Eksjö. Där var vi med husbilen i januari. Redan då insåg vi att det måste vara en riktigt mysig sommarstad.
Den gången tänkte vi inte på det här med att ta en trästadsklassiker och det var ju tur, för då kanske vi inte skulle kommit tillbaka så snart.
Från ställplatsen där vi parkerade husbilen följde vi den lilla Eksjöån genom Finlandsparken till muséet där turistinformationen ligger. Där kunde vi hämta vårt andra klistermärke. Vid muséet finns det gamla byggnader att gå in i och en fin örtagård att beskåda.
Eksjö är verkligen en mysig småstad. De fina trähusen är väl bevarade och vid husen finns information att läsa om vem som har bott i husen och när de är byggda. Vi laddade ner en app som heter Tre trästäder. I den finns en audioguide som vi lyssnade oss runt i stan med. Riktigt intressant.
Det blev självklart en fika på anrika Lennarts och vi kan verkligen rekommendera att äta en frukost på Stadshotellet som vi gjorde när vi var där i januari. En Eksjöglass fick det också bli, en stor en. God, men inte som den i Nora, den var outstanding.
På kvällen gjorde vi något vi inte gjort på väldigt länge. Vi geocachade. Precis som vi exempelvis har gjort i Albanien och Kroatien. Alltså, vi letade ”skatter” med hjälp av våra mobiler. På vår cache-jakt gick vi till campingen vid den lilla sjön Hunsnäsen. Vi gick även till flera andra ställen, som vi inte hade gått till om vi inte letat skatter. Läs mer om geocaching här. Att rekommendera om ni inte prövat på det förut.
I Hjo hämtade vi ut den fina presenten
Tredje stoppet på vår klassikerresa var Hjo. Där har vi också varit förut, men vi åkte gärna tillbaka för ett besök.
Nu hade vi ju också en anledning.
Efter att ha parkerat husbilen på ställplatsen gick vi direkt till turistinformationen med vårt klassikerkort.
Det tredje klistermärket fullbordade vår trästadsklassiker. För att få den utlovade presenten fick vi lämna in vårt kort. Vi fick välja mellan två saker. Ett paraply eller en picknickfilt. Vi valde filten som var jättefin. Efter att ha strövat runt i ännu en fin sommarstad, fotograferat många fina gamla trähus och miljöer gick vi mot den mysiga lilla hamnen.
Där finns kaféer och restauranger. Vid båda våra besök i Hjo har där varit mycket folk. Naturligtvis gick vi till Moster Elins populära glasskiosk för vårt köp av lokal glass.
Förra gången vi var där var det långa köer fram till luckorna. Men nu var allt perfekt upplagt. Man kunde ladda ner en digital kölapp eller ta en kölapp i papper om man hellre ville det. Sen stod man och väntade, eller satte sig på en bänk i solen om man föredrog det, tills det var ens tur att köpa glass. Sååå bra ordnat.
Stora kulor och god glass. Men ändå inte i närheten av Noraglassen, som var klart bäst i trästadsklassen. När vi ätit vår glass blev det ett bad i Vättern vid Guldkroksbadet och då passade vår picknickfilt perfekt att lägga på marken.
Efter en stund vid badet tog vi en promenad genom den fina parken på väg mot husbilen.
Tyresta
2 Comments
Av bmlarsreseblogg
Vi har besökt de här städerna några gånger men det var innan idén med klassikermärkena kom så det kanske går bli ett nytt besök. När vi var i Nora förra sommaren gick vi på en guidad vandring i Maria Langs fotspår, vilket var otroligt trevligt. Hennes skådespelande systerson höll i den och vi kan verkligen rekommendera den aktiviteten.
Hjo besöker vi gärna, speciellt sommartid och då blir det gärna ett besök på Moster Elins.
Stefan Nilsson
Det är tre väldigt fina städer, oavsett om man gör trästadsklassikern eller inte. 😉
Vi såg att det fanns en Maria Lang-vandring, men avvaktar med den till nästa besök. Däremot körde vi audio-varianten som vi kan rekommendera.