Stegeborg

Vi bor vid havet och dras alltid till vatten.

Att komma till Stegeborg, nära där Göta kanal går ut i Östersjön, var en fantastisk upplevelse.

En spännande slottsruin, en småbåtshamn med många platser för husbilar, en fin hamnkrog och stigar att vandra på.

I Stegeborg finns mycket att njuta av.

Ju mer vi reser runt i Sverige desto mer lär vi oss om vårt eget land. Det är ju en självklarhet som inte ens behöver skrivas ut.

Men, som vi har skrivit tidigare, vi har under tidigare semestrar varit inställda på sol och bad och andra länder och har dragit med bil, husvagn och barn direkt ner till Medelhavet så fort vi har checkat ut från jobb och skola i juni.

Som pensionärer har vi nu tid för ett helt annat resande. Vi har inte bråttom. Vi stannar husbilen där vi vill och åker när vi känner för det. Med det sagt: så länge vi jobbade och bara hade fem sex veckors semester på sommaren fanns det inte i våra tankar att ens notera ett ställe som heter Stegeborg.

Men när vi ändå skulle till en träff med likasinnade (sådana som precis som vi har en Sunliving husbil) en bit härifrån bestämde vi oss för att åka ett par dagar tidigare just för att kolla in Stegeborg, som Anette läst och hört en del om när hon som vanligt letat efter intressanta platser.

33 mil hemifrån passerade vi Söderköping, där den 56:e av sammanlagt 58 slussar från Vänern till Östersjön, ligger. Senast vi körde förbi Söderköping var förra året när vi åkte till Valdemarsvik.

Två mil efter Söderköping hade vi kört den sista biten tills slottsruinen och småbåtshamnen med ställplatsen fanns framför våra ögon. Och vi gillade direkt det vi såg; mycket vatten, många båtar och en slottsruin som såg spännande ut.

Att det uppstod ett slags kärlek vid första ögonkastet kan naturligtivs även hänga samman med att solen lyste från en blå himmel.

Platsen för husbilen var bokad och betald  men det behövdes egentligen ingen bokning eftersom det var så få husbilar på de 55 platserna. Efter en kaffe och lite häng på campingstolarna i solskenet gick vi ut på en liten promenad för att upptäcka de närmaste omgivningarna.

Själva Stegeborg ligger på fastlandet, men för att komma över till andra sidan viken Slätbaken (länken mellan Göta kanal och Östersjön) utan att köra tillbaka och korsa Göta kanal över någon bro får man ta sig till Slottsholmen.

Den heter så för att där finns ett slott. Eller – där fanns ett slott. Sen ett antal år tillbaka kallas den för vad den är i dag, en slottsruin.

Den äldsta delen av ruinen är från 1200-talet. Slottet var under flera år ett av Sveriges mesta och viktigaste med sin placering vid infarten till Söderköping djupt in i Östergötland, som var en rik provins i Svea rike.

Den som hade Stegeborgs slott kunde kräva tull och bli rik. Slottets historia  är spännande och innefattar många kända svenska kunganamn och andra mäktiga potentater.

Vi betalade 40 kronor var i en automat på utsidan för att komma in genom den snurrande grinden och det var det värt.

Vi satt vid en mur i solskenet och lyssnade på en audioguide med den kände historieberättaren Herman Lindqvist och gick runt där inne och funderade på hur livet kunde ha sett ut för de som levde där.

Slottsruinen ligger alldeles vid Slätbaken och är omgiven av en gräsmatta som går ner till vattnet. Bara en liten bit därifrån ligger Hamnkrogen där man kan äta eller kanske bara köpa en glass i glasskiosken.

När vi var där hade precis Göta kanal-båten Diana, med Göteborg under namnet i aktern, lagt till vid bryggan utanför krogen. Båtfolket var i ruinen samtidigt som oss.

Bara ett par av de många borden var upptagna eftersom det fortfarande är försäsong. Men det var lätt att tänka sig hur det ser ut en fin sommarkväll med massor av folk i restaurangen och på och vid bryggan, där gästhamnen har sin givna plats.

På väg tillbaka till husbilen på ställplatsen passerade vi den fina servicebyggnaden som används av både husbilsåkarna och båtfolket. Med så få gäster räckte den mer än väl, men när båtarna börjar komma och antalet husbilar ökar är det nog skönt att ha sin egen toalett och dusch i båt eller husbil.

Efter att ha sett färjan från den andra sidan, där det finns en liten camping, ha släppt av bilar vände vi tillbaka till husbilen.

Men vi bestämde oss direkt för att fortsätta ut på nästa ö, Notholmen, som är förbunden med fastlandet med en brygga där det finns plats för många båtar.

På lilla Notholmen kan man inte bara se över Slätbaken till andra sidan, man kan också njuta av den rikliga växtligheten.

Det är också en perfekt plats för att en vacker sommarkväll ta med en kaffekorg och studera båttrafiken till och från Göta kanal.

Men Stegeborg är inte bara hamnområdet och slottsruinen. Där finns också en vacker herrgård.

Fina Skällsviks kyrka från 1300-talet (men ombyggd på 1500-talet till en renässanskyrka i italiensk stil) är värd ett besök.

Dessutom finns det vackra stigar och vägar att promenera på. Och mycket mer ögongodis.

Det här var vårt första besök i Stegeborg, men förmodligen inte det sista.

Stefan 30 maj 2024