Hoxha-palatset

När andra världskriget började gå mot sitt slut lämnade tyskarna Albanien. Landet hade endast varit självständigt mellan 1912 och 1939 (då tyskarnas samarbetspartner Italien ockuperade) och frihetslängtan var stor och engagemanget stort i kampen mot tyskarna.

När kriget var över behövde Albanien en ny ledning. Olika grupperingar hade varit med och drivit ut ockupanterna och det var bland dem den nye ledaren skulle hämtas.

Valet föll på Enver Hoxha, en 36-åring från Gjirokaster i södra Albanien, som under kriget hade grundat det kommunistiska partiet.

Från 1944 till sin död 1985 var han landets diktator. 

Hoxha predikade bland annat om att alla skulle vara med och dela på allt, ingen var förmer än någon annan.

Först drygt sex år efter hans död fick vanliga albaner möjlighet att se hur Hoxha rent praktiskt hade blivit den främste av jämlikar. När kvarteren runt palatset där han bott med sin familj öppnades var det många Tirana-bor som knappt trodde sina ögon.

Palats och palats, förresten. Det är kanske inte det ordet vi skulle använda i konkurrens med hur dagens despoter bort. Men i Hoxhas egen kommunistiska kontext var det verkligen ett palats.

I ett land där vanligt folk bodde i små lägenheter eller små hus under väldigt enkla förhållande (tvättmaskin eller telefon var exempelvis inget som gemene man hade) bodde deras ledare i ett trevåningspalats i centrala Tirana. Som ett ekande hånskratt från den döde diktatorn kunde Tirana-borna se swimmingpoolen i trädgården.

Presidentpalatset, med bostäder för tjänstefolket på baksidan, upptog ett helt kvarter. Men avspärrningarna gick betydligt längre bort, flera kvarter var no-go-zone för andra än Hoxha-familjen, den politiska eliten och säkerhetsfolk. Inget hus i omgivningen fick vara högre än diktatorns hus, ingen skulle kunna se hur han bodde.

Diskussionen om vad palatset skulle användas till tog fart direkt när det blev synligt för allmänheten 1991. Vakter placerades ut i trädgården runt huset, men egentligen vaktade de ett tomt hus. För besluten om vad diktatorns gamla palats skulle användas till sköts på framtiden.

Delar av Hoxhas eget kvarter förvandlades successivt till kaféer och restauranger i området som numera är Tiranas ledande nöjes- och restaurangdistrikt. Området heter Blloku (kvarteret), beteckningen för den politiska elitens eget område under kommunistiden.

Höghus började växa upp runt om, numera är det gamla palatset ett av de lägsta husen i Blloku. Men någon klockren plan för vad det ska användas till syntes fortfarande inte vid vårt senaste besök (oktober 2022) i Tirana. Under tre decennier har palatset varit som ett spökhus som ingen vill ta i.

För den som besöker Tirana är det ett måste att ta sig till Enver Hoxhas gamla palats inne i Blloku. Ställ dig utanför grinden, titta på det gigantiska huset med den lilla poolen i trädgården. Fundera på hur det var när fattigdomen började breda ut sig i Albanien under 70- och 80-talen medan landets upphöjde ledare bodde som en kung med ett överflöd av det som ingen utanför den närmaste kretsen ens var i närheten av att ha tillgång till.

Stefan Oktober 2022