Albanien,  Nationalparker,  Världsarv

Världsarvsstaden Butrint

Ett besök i Butrint är ett måste

Fem kilometer sydost om Ksamil, ungefär en mil från grekiska gränsen, ligger den arkeologiska fyndplatsen Butrint.

Vi tycker att ett besök där är ett måste om man är i Saranda eller någonstans i södra Albanien.

De historiska lämningarna är inte bara ett av Unescos världsarv, det är också en del av Butrints nationalpark.

Butrint
I Butrint finns gott om ruiner från olika tidsepoker, de äldsta är runt 3000 år gamla.

Butrint var en levande stad under olika epoker. De första lämningarna dateras till den grekiska tiden, 800–1000 år före Kristi födelse.
Men det mesta är från romartiden, där amfiteatern har en central plats. Under promenaden genom området passerar man även åtskilliga pelare och rester av romerska bad och en basilika (kyrka) från 500-talet.

Mycket mosaik har grävts fram, men en del finns fortfarande kvar under jord.

Ett romerskt forum upptäcktes så sent som 2005. Och det finns fortfarande områden som ännu inte är utgrävda. Mycket historia finns kvar under jorden.

Några av de gånger vi har varit där har man på vissa ställen kunnat skrapa med foten i gruset och fått fram mosaikmönster. Numera är dock sådana platser oftast avspärrade för att undvika onödigt slitage.

Ruiner från dopkapellet.

När romarriket sprack i två delar blev Butrint en del av det bysantiska riket, som blev beteckningen för den östra delen. Senare tillhörde staden bland annat Venedig som såg det som en viktig strategisk punkt för sitt handelsrike. Under slutet av 1700- och 1800-talen hamnade det under det osmanska väldet.

Om Butrint legat i Italien, Grekland eller Spanien hade köerna utanför ringlat långa. Visst har Butrint en del besökare, men inte i paritet med vad som finns att se och den historiska betydelsen. Och vår erfarenhet är att den historiska pärlan för en alltför blygsam tillvaro. I Ksamil, en halv mil bort, har vi stött på utländska turister som inte hade en aning om vad Butrint är eller var det ligger.

Det finns mycket att berätta om den gamla basilikan, byggd på 500-talet.

Det kostar 700 lek (runt 80 svenska kronor, men priset kan variera beronde om man åker dit i grupp exempelvis) att gå in. Det är lätt att ta sig dit med bil. Från Saranda finns det två vägar att välja på. Antingen kör man öster om saltlagunen Butrintsjön och får då åka en pytteliten, manuellt dragen ”färja” (egentligen mer en flotte) över sundet till den gamla staden. Eller också den kortare vägen rakt söderut genom Ksamil. Den senare vägen är det naturliga alternativet om man har husbil eftersom campingplatserna närmast Saranda ligger i Ksamil.

Där finns de typiska bruna världsarvs- och nationalparksskyltarna på några ställen före och i Ksamil, men de kunde ha varit fler. Men har man väl kommit på vägen mot Butrint finns inget att välja på. 

1959 var den sovjetiske parti- och regeringschefen Nikita Chrustjov i Butrint där han guidades runt av kollegan Enver Hoxha och hans hustru Nexhmije. Chrustjov var i Albanien främst för att få en öppning till Medelhavet.

Fram till 1959 var det svårt att ta sig till den gamla staden, men inför Sovjet-diktatorn Nikita Chrustjovs besök det året byggdes den väg som fortfarande används. Hela området fräschades upp, bland annat planterades den allé med eukalyptusträd som man stöter på alldeles innanför ingången. Med på Chrustjovs besök fanns naturligtvis den albanske diktatorskollegan Enver Hoxha med hustrun Nexhmije. 

Albaniens ledare Enver Hoxha lät inte bara bygga en ny väg till Butrint inför Chrustjovs besök. Den här allén av eukalyptusträd, alldeles innanför entrén, planterades också.

Den ryske härskaren var i Albanien för att bygga relationer och framförallt komma åt en öppning in i Medelhavet, inte minst ubåtsbasen i Himara längre norrut efter den albanska rivieran. Men han insåg också det strategiska värdet av läget vid Butrint och Ksamil. 

Enligt en guide vi lyssnade på sa Chrustjov ungefär så här:
– Låt grekerna och italienarna hålla på med sina gamla antika grejor. Vi rensar bort allt gammalt och kastar stenarna i havet och bygger en militärbas. Läget kan inte bli bättre.

Amfieteatern drar till sig mycket intresse.

Visst är läget perfekt med närheten till Grekland, Italien lite längre bort och tillgången till öppet hav.

Men tji fick Chrustjov. Något år senare bröt albanerna med ryssarna, som återigen stod utan kontakt med Medelhavet vilket ju är en del i dagens krig för att ta med Krim med utlopp i Medelhavet genom Svarta havet.

Det tog ytterligare 30 år innan albanerna själva fick en chans att besöka Butrint eftersom Hoxha bara tillät dignitärer, typ Chrustjov, att besöka den fantastiska fornstaden.

Om man väljer att åka till Butrint den östra vägen får man åka lindriven färja (eller mer snarare flotte) över till parkeringen.

Vid ingången finns en parkeringsplats där man kan parkera vanliga bilar, bussar eller husbilar. Parkeringen är inte av Ikea- eller Ullareds-storlek, därför kan det vara trångt där under högsäsongen på sommaren. Det är bra att vara ute i god tid. 

Vi rekommenderar att använda guide i Butrint, det gör upplevelsen ännu mycket bättre.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *