Hamra

Hamra, björntätast i Sverige – men vi såg inga spår

Skylten slog an tonen direkt i entrén.

Första punkten på listan över de hetaste grejerna i Hamra nationalpark är björnar.

Det kan till och med vara det björntätaste området i hela Sverige.

Vi körde kvällstid till nationalparken som ligger mellan Sveg och Orsa. Visste inte om det skulle finnas plats och möjlighet för parkering för husbilen. Men utmed vägen fanns anvisade platser för husbilar vilket underlättade för oss såklart. Vi var välkomna dit också. Det kan man läsa om på nationalparkens hemsida. Och när vi kom dit fanns där redan några parkerade husbilar.

I Hamra finns nationalparkssymbolen Guldkronan. Den ville vi självklart fotografera. Att välja leder kändes inte så svårt. Vi valde urskogsslingan och myrslingan och hade vi varit här lite senare på året hade vi kunnat plocka massor av hjortron. Vi såg också den lilla orkidén ängsnyckeln.

Trots Björn-anslaget i entrén visste vi att det ändå skulle vara väldigt, väldigt svårt att få syn på en björn. Vilket vi ska förmodligen ska vara väldigt, väldigt glada för.

Som väntat under vår promenad – vi vill gärna använda det lite tuffare vandring, men här var det lätt att ta sig fram – genom skog och runt myrar såg vi inte skymten av någon nalle.

Vi letade efter rivsår på träden – utan resultat. Eller också begrep vi inte vad vi såg.

Och när vi kollade efter tassavtryck i den fuktiga jorden hittade vi bara spår liknande de vi själva lämnar efter oss.

Många vill säkert ha ett svar på den ständigt återkommande frågan när det diskuteras självklarheter: Skiter björnen i skogen? Vi kan bara svara att vi inte vet. Trots att det kan ha vimlat av björnar i närheten.

Men Hamra har mycket annat att erbjuda. Som gammelskog, där vissa tallar lär vara 400 år gamla, som får växa lite hur den vill. Det innebär att det är ett slags urskog. På ett ställe såg man tydliga spår på en del tallar efter branden 2009, men det är sånt som hör till. Skogar mår bra av att brinna ibland för att allt ska bli bra med återväxten.

Men Hamra erbjuder även en massa annat. Som tystnad. Att bara stanna upp och lyssna på ingenting är fantastiskt. Det var vindstilla, inte en människa i närheten. Vi stod där och bara njöt av hur tyst det kan vara.
Här ligger Svansjön, med sin utsiktsplats. Sjön som när vi var där låg spegelblank, så vacker.

Hamra erbjöd också blått guld. Vi tror aldrig att vi har sett så många blåbär tidigare, kanske till och med mer än i Garphyttan året före. På vissa ställen var det svårt att välja var man skulle sätta sig med spannen. För satte oss gjorde vi. Tillräckligt länge för att plocka drygt två liter.