Nordiska museet

Det tog fem år att göra i ordning utställningen.

Sedan februari 2024 har hundratusentals människor tagit sig till Nordiska museet i Stockholm för att se Nordbor, utställningen om de senaste femhundra åren i framförallt Sverige.

Nu har vi också varit där på ett inspirerande besök.

I slutet av maj 2025 tog vi en ordentlig promenad på Djurgården i huvudstaden. Vi gick en del utefter vattnet, men spenderade även en del tid inne i Vasamuseet. Det hade lockat mig i flera år, äntligen gick vi dit.

Den gången passerade vi Nordiska museet. Både Vasamuseet och Nordiska museet var för mycket på en dag när solen dessutom lyste på utsidan av de stora byggnaderna.

Men i samband med att Freedom Travel bjöd in oss till ett event i en lokal vid Slussen fanns tiden vi behövde för ett ordentligt besök.

Om det inte hade varit så kallt i Stockholm hade vi gärna gått från T-centralen. Men nu blev det spårvagnen istället, linje 7 går från stationen/T-centralen och långt ut på Djurgården.

Vi klev av vid den första hållplatsen efter Djurgårdsbron, den som så lämpligt heter Nordiska Museet/Vasamuseet.

Vi var förväntansfulla när vi gick upp för trapporna och in genom dörrarna. Efter ytterligare ett antal trappsteg kom vi in i den väldigt stora ”hallen” som gick från museets ena kortsida till den andra.

Rakt fram satt en gigantisk Gustav Vasa och såg ner på oss, mitt i lokalen kunde vi köpa biljetter till den utställning vi ville se.

Eftersom vi var så inställda på Nordbor kommer jag inte ens ihåg vad som fanns i övrigt.

Med färska pensionärsbiljetter i handen började vi dock med var sin lunch, framförallt bestående av rostbiff och potatis.

Uppe på fjärde våningen, vi tog hissen, satt skyltar som välkomnade oss att gå varvet runt och se vad som har hänt med Sverige under de senaste 500 åren.

Museet valde sitt eget sätt att berätta historien. Istället för att utgå från tillgängliga prylar valde de utställningsansvariga att utgå från tre spår: tanke, natur och familj.

För att göra det hela så realistiskt användes i berättandet om människorna, naturen och utvecklingen används 4000 föremål.

Sammanlagt finns ungefär en och en halv miljon föremål på museet. Det mesta plockades där, men det var även en del letande på andra håll efter saker som behövdes för att berätta den historia de ville berätta.

Museet har funnits i över 150 år. Utställningen Nordbor är deras största satsning hittills.

Att naturen och familjen är två av huvudspåren ser man direkt i det första av de sammanlagt 22 utställningsrummen. Det börjar med samekvinnan Inga från Tingevaara. Hon beskriver i en film lite av sin och sin familjs liv.

Där finns många samiska föremål innanför glasrutorna, vill man höra hennes berättelse är det bara att trycka på en knapp så spelas filmen upp.

Sammanlagt ingår 20 filmer om verkliga personer i utställningen.

Vi använde även audioguiden, som erbjöds vid biljettdisken, och gick runt med våra iphonelurar i öronen.

Den laddade vi ner i mobilerna med hjälp av en QR-kod.

I de olika rummen fanns en siffra som visade vilket avsnitt av guiden man skulle trycka på för att få beskrivningen av det man hade framför ögonen.

Från början till slutet fanns 27 avsnitt att lyssna på. De längsta var över tre minuter, de kortaste under minuten. De gav en bra beskrivning och hjälpte till att ge perspektiv på 500 år av svensk historia.

Själva historieskrivningen börjar på 1500-talet när Gustav Vasa blev kung. När han väl fått kronan såg han också till att den så kallade reformationen genomfördes i Sverige; det vill säga att katolicismen byttes ut mot protestantismen, enligt Martin Luthers lära.

Utöver alla föremål i montrarna, filmerna och audioguiden finns även texter uppsatta här och där med ännu mer information.

Varje nytt århundrade markeras på det sättet, med en text på väggen.

Det var svårt att ta in allt, näst intill omöjligt att i detalj studera varje pryl eller tavla. Men jag, som historieintresserad, tycker att museet verkligen ger liv åt historien.

Vi promenerade genom 1500-talet och in i 1600-talet då Sverige blev en europeisk stormakt genom flera krig.

Delar av norra Europa erövrades, Östersjön var under några år i det närmaste ett svenskt innanhav.

När 1600-talet gick över i 1700-tal tog det 18 år tills stormaktstiden tog slut med ett skott mot Karl XII i Norge.

Ett fattigare Sverige började utvecklas i en annan riktning. Mot mer vetenskap och nyfikenhet på naturen.

Ordet blev friare, läsande och tyckande började spridas.

På 1800-talet kom nästa stora revolution. Industrialismen. Fabriker byggdes och tillverkningen av nya saker påbörjades, förvandlingen från bondesamhället tog sin början.

Bortåt en miljon fattiga svenskar emigrerade västerut för ett bättre liv i det stora framtidslandet USA. Folkrörelserna, som fick stor påverkan på utvecklingen, föddes.

På 1900-talet fick vi allmän rösträtt. Levnadsstandarden ökade markant när folkhemmet byggdes. Två världskrig utkämpades, Sverige stod utanför båda.

I 1900-talsutställningen blir det mycket igenkänning med prylar från min barndom, Ingemar Stenmark och en massa annat som fick oss att dra på munnen med en hel del nostalgi i hjärna och hjärta.

Det var naturligtvis ännu mer igenkänning på 2000-talsdelen, men där är ju så få år gångna hittills.

Fulla av intryck lämnade vi både 2000-talet och hela utställningen bakom oss och gick tillbaka till spårvagnshållplatsen för vidarebefordran med tåget hem till Göteborg.

Slutintrycket: Det här var en mäktig, imponerande utställning som vi verkligen kan rekommendera.

Stefan 31 mars 2026