Husbilen ett år

Tredje december 2024 kände vi oss glada och uppspelta som små barn på julafton.

Det var då vi hämtade vår nya husbil, en Sunliving S75sl på Åkessons bil i Lidköping.

Samtidigt lämnade vi den Sunliving S75sc vi inte alls tänkt att byta ut i inbyte. Den hade då gått 5800 mil och varit problemfri från dag ett.

Det fanns lite ångest i vårt byte. Gjorde vi rätt? Stefan hade drygt två månader tidigare bytt höftled och vi visste att han inom en inte alltför lång tid skulle byta en knäled också. Då gjorde det inget med en automatväxlad bil. Men ändå…

Det har alltså precis gått ett år när jag skriver detta, den tredje december 2025.

Vi hade sett husbilen på Elmia men gjorde upp affären strax efteråt till mässpris med en försäljare vi träffat där.

När man gör en så stor affär som det är att köpa en husbil känns ju allt väldigt spännande.

Eftersom det var en helt ny modell, på ett Fordchassi istället för som tidigare Fiat, och de husbilar som fanns på Elmia ännu inte var fullt utrustade som de skulle vara hade vi ju många frågor. Vi hade ju inte ens kört den.

Hade det varit en Fiat hade vi ju vetat lite mer, men nu var det en Ford. Men vi hade hört så mycket gott om de nya bilarna med Fordchassi så vi var egentligen inte så oroliga.

Vår gamla husbil hade manuell växellåda och nu skulle vi få en automatväxlad bil. Vi har automat på vår personbil men tyckte inte det var några problem med en manuell växellåda på husbilen. Men vi grät inte direkt över en automat.

Något annat vi gillade var att vi kunde välja totalvikt på den nya bilen. 3,5 eller 4,1 ton. Vi hade 3,8 på den förra och var redan vana vid en högre vikt. Därför var det aldrig något snack, det blev 4,1 ton. Möjlighet till ytterligare 300 kilo last jämfört med tidigare.
Vi visste från början att husbilen skulle komma till Sverige från Slovenien i början på november. Det kunde ta några veckor innan allt var klart med registrering och de nya nummerskyltarna skulle komma. Men vi hade förhoppningar om att vi skulle få vår bil i slutet av november.

Så blev det inte. I slutet av november hade nummerskyltarna ännu inte kommit och den resa till Tyskland vi tänkt att göra för att få uppleva julmarknader kändes långt borta.

Men så fick vi reda på att skylten var på väg. Den skulle vara på plats den andra december och vi bokade snabbt en hämtningstid tredje december hos bilfirman.

Eftersom Åkessons bil ligger i Lidköping och vi bor i Göteborg tog vi vår gamla husbil tidigt på morgonen och körde mot Lidköping. Där skulle den gås igenom före inbytet och under tiden skulle vi gå igenom vår nya husbil.

Vi var verkligen upprymda och kunde nästan inte komma iväg hem tillräckligt snabbt när vi var färdiga i Lidköping.

Bilen skulle ju fyllas med allt det som varit i vår gamla husbil, det skulle bäddas och fixas och snabbt skulle det gå. Dagen efter skulle vi hålla ett föredrag på en pensionärsträff om höstresan Italien runt med husbilen 2023. Sen skulle vi fixa det sista och packa in mat för att tidigt nästa morgon åka till Trelleborg och ta färjan till Rostock .

Det kanske låter tokigt att direkt ge sig av utomlands med en sprillans ny husbil, men vi kände oss bekväma med att vi hade haft en Sunliving innan. Och var det något som gick fel skulle vi bara vara borta sisådär tio–tolv dagar. Allt skulle ordna sig.

Och det gjorde det, frånsett att vi första kvällen i Tyskland upptäckte att vi hade fått ett stenskott och därför fick byta framrutan när vi kom hem.

Blev det då så mycket bättre med den nya husbilen och vad var skillnaden?

Att vi gick från en manuellt växlad husbil av årsmodell 2019 på ett Fiatchassi till en automatväxlad husbil på ett Fordchassi var nog den största skillnaden.

Forden är en otroligt trevlig bil att köra med alla moderniteter som man får med en ny bil. Som en 165 hästkrafters motor med en åttaväxlad automatlåda.

Ett multimediasystem med navigator, backkamera, trådlös apple car play (eller android auto) med en 13 tums skärm som standard.

Och så alla säkerhetssystem som ser till att man håller fart, avstånd och inte lämnar sin fil utan att använda blinkers. Sen ABS, ESP, antispinn och bromskraftsförstärkare. Vi har parkeringssensorer fram och bak som ger extra trygghet när man har behov av det.

Här tycker vi dock att det blir för många uppmaningar om att hålla båda händerna på ratten eller att föraren är trött och behöver vila, trots att vi kanske har startat bara några minuter tidigare.

Men den adaptiva farthållaren som håller hastigheten perfekt och styrs av skyltläsaren funkar oftast väldigt bra.

Vi blev lite fundersamma när vi skulle få ett kompressorkylskåp. Vad skulle det innebära?

Men vi är verkligen supernöjda med vårt kylskåp. Vi satte det på tre på den femgradiga skalan, vilket gav ungefär fem plusgrader. Och den temperaturen har den i stort sett hållit oavsett utetemperatur. När det några gånger blev lite kallare i kylen har vi satt ner den på tvåan vilket då gjorde att den hamnade på ungefär fem grader igen. Frysen har vi heller inte haft några problem med.

Vi har dock lärt oss hur man inte ska göra med varorna i inne i kylskåpet. För lägger men något för nära väggen där bak i kylen kan det rinna vatten på kylskåpsväggen. Hamnar grejer direkt mot bakväggen är det lätt att det fryser.

Vi rekommenderar inte att lägga en äggförpackning mot kylaggregatet. Äggen är väldigt svårknäckta som frusna…

Vi hade från början utrustat vår nya husbil med samma saker som vi tyckte var väldigt bra på den första husbilen. En fast gasoltank och en luftkonditionering i bodelen ville vi ha.

Vi hade en 120 watts solcell och ett 150 amper litiumbatteri. Nu fick vi en 180 watts solcell och ett 180 amper litiumbatteri.

Vi hade hört och läst att kompressorkylskåpet skulle dra en del och testade under vår och sommar en hel del med att fricampa. Det funkade utmärkt, men vi beslöt ändå att förstärka ytterligare med en solcell på 200 watt. Det har varit helt perfekt.

Är det bara lite sol kan vi klara oss riktigt länge utan el. Ingår el i avgiften på ställplatser och campingar kopplar vi in oss.

Annars klarar vi oss utmärkt utan el. Självklart är det annorlunda under vintertid.

I vår tidigare bil satte vi in en DC/DC-laddare för att få jämn och bra laddning till litiumbatteriet från bilens generator när vi körde. Den var på 50 ampere och laddade väldigt snabbt.

Den nya bilen kom från fabriken med en på 30 ampere, vilket tyvärr ger betydligt långsammare laddning. Det är en klar nackdel om man kör korta sträckor.

Vi hade en queensbed i vår gamla husbil. Den kan vi faktiskt sakna.

Allra mest saknar vi den måttbeställda madrassen vi köpte hos Svensk Madrassdesign. Självklart passade den inte i vår nya husbil med långbäddar. Det vi däremot inte saknar är det mindre garaget (som ändå var stort) där vi hade en stor ställning längst bak eftersom sängen gick att höja och sänka för att få plats med höga saker i garaget. Den använde vi aldrig. Det tog bara plats i garaget.

Men det är inte bara utrymmet i garaget som är större. Med långbäddarna har vi fått bättre förvaringsmöjligheter inne i bilen.

Garaget har också mycket bättre fastsättningsanordning med tre skenor (uppe och nere i bakdelen, en där nere mot innerväggen) med möjlighet att många flyttbara öglor. Vår gamla hade bara några fasta öglor i golvet.

En skillnad mellan den nya och den ”gamla” husbilen upptäckte vi direkt; hur det var att snurra runt förarstolen för att sitta vänd mot bordet.

I Fiaten var det väldigt lätt att vrida runt stolen. Men det resulterade dock i att sladden till airbagen (den sitter tillsammans med en massa andra sladdar under stolen), lossnade. Tydligen ett väldigt vanligt fel, men vi förstod det först när vi råkade ut för det.

I Forden var det till en början, innan vi lärde oss hur man måste göra, väldigt bökigt att vrida runt förarstolen.

Nu går det snabbt, men man behöver lossa handtaget under ratten och trycka ner den så att stolen inte fastnar när man ska snurra runt den. Men i början var det irriterande.

En sak till som vi gjorde som är nåt av det bästa vi gjort, vi beställde en lackkonservering som håller i åtminstone med garanti i åtta år. Det var ett resultat av att Stefan hade bytt höftled och skulle byta knäled. Vi var fundersamma på hur han skulle klara av att vaxa och polera taket.

Och jag, som har ont i mina axlar, är inte heller bekväm med att vaxa och polera husbilen.

Vilken grej det blev. Vi har sedan dess (februari) inte haft ett enda svart rinnmärke som vi hade en hel del på vår gamla bil. Och den blir inte alls lika smutsig då smutsen på något sätt rinner av.

Underbart att slippa vaxa och polera. Jämfört med tidigare är tvättarna både färre och kortare. Permashine-konserveringen är vi mer än nöjda med.

En del småsaker kunde vi flytta över till den nya bilen. Som små lampor vi hade fäst med tejp, brandvarnare och krokar.

Däremot kunde vi inte använda de gamla dubbdäcken eftersom fälgarna på den nya husbilen är större. De gamla fälgarna fick vi sälja.

Och Masatäcket (som hjälper till att hålla kylan borta på vintern) till Fiaten passade inte Forden. Det fick vi sälja och köpa nytt.

Sunliving gjordes om en del till 2025, utöver att de flesta bilarna nu byggs på Ford istället för Fiat. 

Ett exempel är att det sitter ett kompressorkylskåp i de nya husbilarna istället för det absorptionskylskåp som gick på el, gasol eller tolv volt.

Det man inte tänkte på är att givaren till värmetermostaten hamnat för nära kylskåpet. Det resulterade i att vi fick höja termostaten till 27–28 grader för att få 21–22 grader inomhus och sen fick sänka den för att det blev för varmt och sen höja igen… Nu är givaren flyttad.

Några få saker till fixades som garantiåtgärder. Exempelvis skavde bodelsdörren i underkant, en av mörkläggningsgardinerna där bak fastnade i stängt läge, från vattenpumpen (en dränkpump) kom ett konstigt ljud som gjorde att den byttes ut.

Vi har under det här året med vår nya husbil kört 1866 mil, därav 1023 under vår höstresa runt Iberiska halvön.

Vi har varit ute 126 nätter. Då har vi ändå inte använt den varje månad. Efter Stefans knäledsbyte tog vi lite ledigt från husbilsåkandet.

Klart är att vi är väääldigt nöjda med vår nya husbil. Vi är sååå nöjda med att vi nu har en automatväxlad bil. Forden är fantastisk att köra. Det underlättar för käre maken med en ny höft- och knäled och även jag är väldigt nöjd.

Det enda vi riktigt saknar är den större DC/DD-laddaren och – naturligtvis – madrassen från Svensk Madrassdesign.

En ny laddare är besvärlig att montera, därför byter vi inte. Men nya madrasser får komma så småningom.

Anette 4 december 2025