Avenyn i Göteborg

Vad tänker du på när du hör namnet Göteborg?

Jag tror att många tänker på Liseberg, havet och Avenyn, Göteborgs paradgata.

Jag tog mig en dag in till centrala stan.

Målet var att besöka Trädgårdsföreningen, vilket jag också gjorde.

Men jag ville också promenera från Götaplatsen ända ner till Göteborgsoperan och på så sätt gå på den kända gatan Kungsportsavenyen, eller Avenyn som den heter i dagligt tal.

Jag började med att ställa mig med ryggen mot konstmuseet och blickade rakt ner så långt jag kunde.

Alldeles framför mig hade jag havsguden Poseidon, den sju meter höga statyn i brons som skulpterats av Carl Milles. Han står med en fisk som sprutar vatten i höger hand. Han har en mussla på sitt huvud och en snäcka i vänster hand.

Personligen tycker jag inte att han är särskilt vacker. Han står där i en stor brunn och själva brunnen invigdes 1927. Innan den stod klar gjorde Carl Milles en provisorisk brunn till Göteborgsutställningen 1923. I november 1927 invigdes den nuvarande brunnen och först i september 1931 avtäcktes skulpturen av havsguden Poseidon ståendes i brunnen, omgiven av sex mindre skulpturer.

Som sagt, jag tycker inte han är särskilt vacker.

Några gånger har han blivit utklädd. Han har bland annat varit Hulken och Joakim von Anka. Han har också haft en röd flamencokjol på sig.

Men som han står har han verkligen blivit en symbol för Göteborg, där han står och ser ut över Avenyn.

Poseidon står alltså mitt på Götaplatsen. Bakom sig har han konstmuseet.

På vänster sida konserthuset och på högra sidan finns stadsteatern.

Riktigt anrika hus i stan, alltså.

När jag tänker på Avenyn tänker jag nog på en paradgata. Den är bred och den kantas av många vackra hus.

Jag började promenaden på höger sida av Götaplatsen och gick förbi det omtalade vattenspelet alldeles utanför stadsbiblioteket. Det ligger mitt i gatan och diskussionerna kring vattenspelet har varit många. Nu finns planer på att det kanske ska tas bort, men fortfarande – i juli 2025 – finns det kvar.

Jag fortsatte förbi Göteborgs fina stadsbibliotek, ett bibliotek väl värt att besöka.

Jag svängde av åt höger alldeles efter stadsbiblioteket för att titta på den fina byggnaden Lorensbergsteatern som hade sin första premiär den 27 oktober 1916 med August Strindbergs ”Ett drömspel”.

Fram till 1934 visades många kända föreställningar där. Men 1934 byggdes den om till Lorensbergs bio.

Från 1987 fram till 2025 har Lorensbergsteatern ägts av Galenskaparnas och After Shaves produktionsbolag Kulturtuben. Numera ägs den fina teatern av Oscarsteatern AB.

Jag gick tillbaka upp mot Avenyn och fortsatte ner mot korsningen där Vasagatan korsar Avenyn, vid Valand. Själva Valandhuset slog upp portarna redan år 1886. Det kan nog kallas för ett nöjespalats med sina event, festvåningen, restauranger, pub och nattklubb. Där har många varit och dansat under årens lopp.

Nästa hus på Vasagatan är Röhsska Museet. Också ett museum som verkligen är värt att besöka.

Om man vänder sig om vid korsningen Avenyn/Vasagatan kan man skymta Heden. Är man i Göteborg under Gothiaveckan i juli är det ett myller av folk som tittar på ungdomarna som spelar Gothia Cup. 

Jag fortsatte och tittade på de vackra gamla husen Aveny 1 och 2.

Byggda under 1800-talets slut. Så vackra där de ligger på var sin sida på Avenyn.

Själva Avenyn slutar vid Kungsportsbron och Stora Teatern. Stora teatern, eller Storan som den kallas i folkmun, var den första byggnaden som byggdes på Avenyn. I över 150 år har den visat föreställningar i alla dess former. 

Jag gick in och läste lite på dess hemsida och där står det att ”Stora Teatern har som ambition att bli nordens främsta gästspelsscen för scenkonst.”

Står man med ryggen åt entrén på Storans trappa ser man Trädgårdsföreningen rakt framför sig. Mitt mål för denna resan. Det har jag gjort ett inlägg om som finns här.

Jag tror inte det har undgått så många att Göteborg är en uppgrävd stad. Inte nog med att det byggs för Västlänken, som gör en stor del av centrala stan till en byggarbetsplats. Det finns ju andra ställen som också måste restaureras. Den gamla fina Kungsportsbron över Vallgraven är stängd och ska rivas för att åter byggas upp. Den invigdes 1901 och med dagens tunga spårvagnstrafik över bron har den gjort sitt.

Men jag som gångtrafikant kunde gå över bron till Kungsportsplatsen. På andra sidan bron går Avenyn över till Östra Hamngatan.

Och det är där den står, Karl IX ryttarstaty, eller Kopparmärra som är det namnet som allra flest känner till. Ska man in till stan och träffa vänner blir det lätt att man bestämmer att träffas vid Kopparmärra.

Nu skulle jag ju inte träffa någon vid Kopparmärra utan gick vidare. Jag passerade Kungsgatan som, när jag var liten, verkligen var det som man kallade att åka till stan. Det var den stora shoppinggatan som var så spännande att besöka. Det är ju fortfarande en stor shoppinggata, men numera finns det ju en massa butiker i olika shoppingcentra i stan.

Jag gick vidare och kunde ganska lätt passera Brunnsparken trots att mycket var uppgrävt för spårarbete.

Brunnsparken är verkligen en knutpunkt för spårvagnar och en del bussar. Där brukar vara kaos med människor som måste passera mellan spåren med spårvagnarna körande åt olika håll.

Nu gick det lätt att gå vidare förbi hjärtat, som ligger alldeles vid Lejontrappan. Hjärtat smyckas olika beroende på årstid och där är det många som fotograferas varje dag.

Jag fortsatte över kanalen mot Gustaf Adolfs torg där Gustaf II Adolf står staty på Göteborgs äldsta konstverk.

Jag fortsatte Östra Hamngatan förbi Börsen och ner mot Medicinhistoriska museet, som jag faktiskt aldrig besökt. Helt ärligt, jag visste inte att det fanns ett museum där… Det får bli ett besök nån gång.

På andra sidan gatan ligger Nordstan, Sveriges tredje största shoppingcenter sett till omsättning.

Passerade Hasselbladshuset och började nu ana operan i förgrunden. Eftersom Västlänksbygget är väldigt intensivt här är det stora plank som skymmer sikten mot operan.

Rakt fram vid Lilla Bommen syntes i alla fall Göteborgs gästhamn, som ligger verkligen perfekt för båtfolket.

Den ligger vid sidan av Göteborgsoperan och erbjuder 100 båtplatser med gångavstånd till stadens nöjesliv, restauranger och butiker. Hamnen är öppen dygnet runt, året runt, och erbjuder fullservice under sommarsäsongen (1 maj – 30 september). 

Göteborgs fina operahus stod färdigt 1 oktober 1994 och har cirka 1300 sittplatser.

Där ges cirka 350 olika föreställningar per år för cirka 250 000 besökare.

I våras gick vi ett helt gäng av gamla arbetskamrater till Göteborgsoperans restaurang för en väldigt god lunch. Sen blev vi guidade runt av Stefans brorsdotter som arbetar där. Ett otroligt intressant besök.

När jag nu stod utanför operan hade jag ägnat många timmar till att promenera från Götaplatsen längst upp på Avenyn, ner till den vackra Trädgårdsföreningen och vidare Östra Hamngatan ner till Göteborgsoperan.

Med trötta fötter gick jag vidare mot busshållplatsen för att ta mig hem till Fiskebäck igen. 

Anette 16 juli 2025