Ängsö nationalpark

Jag kände det direkt. Ängsö nationalpark, i hjärtat av Roslagen, kommer högt upp på listan över vackra nationalparker.

Ängsö är en nationalpark som vi i flera år har sett fram mot att komma till.

Att komma ut till nationalparker på öar är inte alltid lätt. Som när vi åkte till Djurö i Vänern. 

Vi har försökt ta oss till Ängsö i flera år. Att ta sig dit, för oss som reser med husbil, handlar om att både få tag på en plats till båten ut och också hitta en plats att parkera husbilen.

När vi har försökt tidigare har vi misslyckats på grund av att vi inte hittat nån båt där vi fått plats när vi kunnat åka.

Man kan ta sig ut till Ängsö dagligen med Waxholmsbolaget från Strömkajen mitt i Stockholm från mitten av maj till mitten av augusti. I år går båtarna klockan nio på morgonen och tillbaka från Ängsö 16.40.

Men vi tyckte det lät så tråkigt att det skulle ta två timmar och en kvart varje väg.

Vi valde att utgå från Furusund med de Gula taxibåtarna. Runt 20 miunuters resa varje väg och tre och en halv timmar ute på ön. Vi hade försökt flera gånger att få till detta.

De gula båtarna tar bara nio passagerare och kör bara under helgerna. När vi åkte ut körde taxibåten fredagar och söndagar.

För två år sedan kunde vi inte alls de dagar båten körde ut men vi gjorde ett försök genom att efterlysa fler som vill åka ut de dagar vi kunde. Då kan man dela kostnaden för båten tillsammans med andra och det hoppades vi på då.

Vi fick tyvärr inget napp, men detta året insåg vi att det skulle kunna funka att åka ut när det fanns platser på båten. Vi bokade ganska tidigt söndagen direkt efter midsommar och höll tummarna för att vi skulle få bra väder.

Nu hade vi bara det delikata problemet att hitta nånstans att parkera vår husbil. Vi försökte kolla upp var vi kunde stå i Furusund och insåg att det nog skulle bli omöjligt.

Jag skrev i olika grupper på Facebook och bad om hjälp med att få koll på husbilsplatser och fick många svar, alla likadana. I Furusund finns inga platser.

I Norrtälje fanns platser och vi kollade efter en buss att åka till Furusund med. Det fanns, men vi hittade efter många om och men en ställplats i Nässelgrund, mindre än en mil från Furusund, som vi kunde stå på och där bussen körde förbi till Furusund.

Nästa morgon tog vi bussen klockan 9.45 och kom fram i god tid för att komma med båten som gick 10.15 från Ångbåtsbryggan i Furusund.

Vi var fyra passagerare som skulle ut till Ängsö med taxibåten, plus vår lånehund Isa. Det var strålande sol och varmt och skönt t-shirtväder.

Medan vi valde att sitta inne i båten valde våra två medresenärerna att sitta ute och njuta av sol och lite vind.

Våra ryggsäckar var packade med kaffe, smörgåsar och muffins till oss och hundmat och vatten till Isa. Ute på Ängsö finns det ingen möjlighet att handla något så det man tar med sig i matväg får man hushålla med under dagen.

Vi fick en härlig tur ut med båten. Såg vår första havsörn i Sverige på väg ut och njöt av den vackra naturen.

Båten lade till i den lilla småbåtshamnen vid Hemudden där det redan låg några fritidsbåtar och vi fick reda på att båten skulle gå tillbaka klockan 14.10.

Vi slog följe en bit och letade information tillsammans med det andra paret från båten.

Vi hittade informationsfoldern (som visade sig vara tryckt 2009) om nationalparken i rastboden vid Hemudden. I det huset fanns också en utställning om nationalparken och utanför fanns det flera bord och bänkar som man kunde använda.

Vi började vår vandring vid torpet där också tillsyningsmannens bostad finns.

Stefan fick sig en liten pratstund med honom och därefter började vi gå på en av stigarna längs ön.

Ängsö visar en rest av 1800-talets jordbrukslandskap.

Här finns beteshagar, små åkerlappar och slåtterängar och ett rikt växt- och djurliv.

Ängsö är känt för alla Adam och Eva-orkidéer som finns på ängarna vid Norrudden I slutet av maj. Vi var där vid midsommartid, så vi såg bara några få nästan helt utblommade.

Men vi såg ängar med de vackraste ängsblommor man kan skåda och det blommade i massor överallt.

Det var så otroligt vackert att det nästan tog andan ur oss.

Sen fanns det också väldigt många vackra och ståtliga gamla träd med ihåliga stammar där djur hade eller kunde ha sina bostäder.

Ängsö är ett populärt tillhåll för många fåglar. I de ihåliga träden bor både kattuggla och knipa. Det ska finnas både större och mindre hackspett, spillkråka och havsörn på Ängsö.

Ängsö är en liten ö. Från hamnen upp till den norra spetsen är det inte ens två kilometer.

Vi gjorde några utvikningar. Gick genom en grind på den nordvästra sidan och gick ut till vattnet.

Termosen plockades fram, mackorna likaså.

Vi satt vid vattnet och bara njöt en stund av den härliga miljön.

På ön går den gamla utrotningshotade rasen Vänekon som betar hagar och ängar efter slåttern. På väg tillbaka passerade vi förbi dem på nära håll. Isa blev väldigt nyfiken och hade gärna stannat när vi istället fortsatte genom en grind till nästa område.

Just att det finns kor som håller efter naturen är ett måste på Ängsö.

Ända sedan medeltiden har bönder brukat marken på Ängsö. På en karta över Ängsö från 1639 ser man att stora delar av ön bestod av slåtteräng. Men inte förrän 1725 flyttade en bonde ut till ön och började bygga ett torp på Hemudden.

Sakta men säkert blandades en del åkermark med slåtterängarna. Under 1805–1825 ersattes de gamla byggnaderna på ön med den torpbebyggelsen som finns kvar än idag.

Vid Svartviken finns det lämningar efter ett annat torp där det finns en tragisk berättelse om när mannen i torpet gick genom isen och hans fru blev lämnad kvar med tre barn.

På 1900-talet hotades några gamla ekar på ön av avverkning och det blev en massa protester som gjorde att idén började slå rot om att göra en nationalpark på Ängsö. 1909 blev Ängsö en av Sveriges och Europas första nationalparker.

Under många år lämnades ön orörd och sly, gran och högt gräs bredde ut sig över ön.

Först 1943 skrevs ett åtgärdsförslag för hur Ängsö skulle brukas och korna som varit borta från ön i väldigt många år kom tillbaka.

Idag är det Naturvårdsverket som har huvudansvar för Ängsö, Länstyrelsen sköter nationalparken enligt en fastställd plan.

Ängsö är en av Sveriges minsta nationalparker. Syftet med att göra den 190 hektar stora ön till nationalpark är att: ”bevara delar av ett äldre odlingslandskap med slåtterängar och hagmarker”.

Vi gick bland annat runt och njöt av den fina grangärdesgård som nu byggts upp runt skogar och hagar. Sååå vacker som ny och den kommer att bli otroligt vacker när den blivit några år.

Allt sammantaget har resulterat i en otroligt vacker nationalpark. Alla blommor, alla gamla träd och lugnet på ön gjorde vårt besök helt fantastiskt.

När vi väntade på båten plockade vi återigen fram kaffetermosen, den här gången tillsammans med de hembakade hallonmuffins vi hade plockat ur husbilens frysfack innan vi gick mot bussen vid ställplatsen.

Vi konstaterade att det var ännu ett fint besök i en nationalpark. Vi kommer nog att behöva ändra i vår 10-bästalista över våra favoritnationalparker…. 

Ängsö blev nummer 24 i vår jakt på att besöka så många nationalparker vi kan av de 31 som finns i dagsläget finns. Här kan du läsa mer på nationalparkens hemsida.

Anette 26 juni 2026